140922_Reisebrev 3 Haugetun Folkehøgskole 6Dagen började med en ganska tidig bussresa till Gibraltar. Stämingen var trött men förväntningsfull. Vi hade ett snabbstop på vägen, vilket innebar en snabb caffe och doften av avlop och sopor. Efter det följde det ca en timmes bussresa vilket spenderades ungefär hälften av tiden i bilkö. Väntan på att få krossa gränsen var spänd då Sakis hade skrämt upp oss med varingar om den Gibraltiska policen. Men det passerade felfritt och gick under en minut.
Och så äntligen var vi i Gibralta. Skyltarna var utbytt till engelskt istället för spanska. Det verkade som om man inte fick parkera någonstans i Gibralta då det fanns skyltar om bortbärning var cirka 5 meter.
Att se Gibralta var som att se Englad i spansk verision. Eventuellt att det linkande Monaco i kulturen. Staden var väldigt fin och hade väldigt god mat på resturangerna. Det märktes att vi hade rest in i en engelsk koloni då det var väldigt mycket engelsk proppaganda.
Vår gudie hade tydligen levt ett intressant liv ute i vildmarken och som militär. Om det är sant eller inte får man avgöra själv, men en sak är säker – han kunde köra! Gatorna var smala och det var bildar på båda sidor av gotorna. Men fram tog vi oss utan en skråma.

140922_Reisebrev 3 Haugetun Folkehøgskole 3

Första stoppet på den gudidade turen i Gibralta berget var fyren. Det var en otorlig utsikt där medelhavet mötte atlanten.
Vi gick in i bussen igen och åkte vidare till San michels cave. Grottan var en klassisk droppstensgrotta och väldigt stor. Den var doc tillpassad till att locka turismen med epelepsiframklallade ljusen och sittplaser för konsärer. En konsär där hade nog vart svårt att glömma. Men det som gav mest intryck på de flesta av oss var aporna som hade kommit upp i bergen för att undgå solen. De hoppade från telefonkoskar till rullande bussar och tillbaka. Ungefär som om de hade en egen lek med vem som vågade hoppa tillbaka sist. Att aporna var vana med uppmärksamhet och poserade för turisterna.

140922_Reisebrev 3 Haugetun Folkehøgskole 1Den trevligaste apan på turen var Annie, en dam med 27 års erfarenhet. Selfies med Annie blev en popoulär hit och en och annan visningsbild på facebook. Vi fick 3 timmar i Gibralta centrum som var väldigt mysigt. Gudien från skolan hade skrattat lite tidigare och sagt ”It’s impo…” Efter en halvdag i staden var vi trötta och slitna. Bussen hem hade stått i solen hela dagen och gjorde oss därför till de ofrivilliga stekarna hela vägen hem. När de ofrivillgia stekarna kom av bussen var vi stekta. Då vart det självklart dags för fellesmiddag. Trötta, utslitna och sega satt vi på resturangen Mama Mia. En bra avslutning på en intresant dag.

Undertecknat

Ida Sandnabba, Snorre Paulsen och Örjan Wathne.

140922_Reisebrev 3 Haugetun Folkehøgskole 4